Sitter och kikar ut genom fönstret och det är snart kolsvart ute, har inte det minsta lust att gå ut när det är mörkt.  Alla vackra höstlöv har trillat ner och nu börjar i min mening den längsta årstiden. Då är det extra viktigt att kunna plocka fram och tänka tillbaka på alla underbara somriga minnen. Vår höstresa till Samos var just ett sådant minne. Saknar verkligen att njuta av solen i de grekisk-romerska solbäddarna och hängmattorna. Men framförallt saknar jag värmen mot min hud. Solen och ljuset är så otroligt viktigt för mig och ger så mycket ny energi. Nu kommer det nog att dröja ett tag tills nästa resa. Fram tills dess drömmer jag mig tillbaka bland mina reseminnen.